Lindesberg vill se tydligare prioriteringar och ökad regional samverkan

Ett tydligt budskap är att det inte behövs fler strategier, utan konkreta åtgärder och en tydligare ansvarsfördelning.

Vid en dialog den 2 november deltog 22 representanter från kommunen i diskussioner om den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Samtalen kretsade kring kommunens styrkor, framtida möjligheter och vilka frågor som behöver hanteras gemensamt i länet.

Starka förutsättningar men också framtida utmaningar

Lindesbergs kommun har flera tillgångar som skapar goda utvecklingsmöjligheter. Ett starkt föreningsliv, nära relationer och korta beslutsvägar lyfts fram tillsammans med samverkan mellan kommunerna i norra länsdelen, näringslivet och civilsamhället.

Infrastrukturen är en annan styrka. Järnvägen med tre tågstopp, goda pendlingsmöjligheter och tillgång till sjukhus, vårdcentral och utbildning bidrar till kommunens attraktivitet. Närheten till natur, kulturmiljöer och sjönära boenden kompletteras av en stark industri och möjligheter till nya etableringar, däribland den stora tomatodlingen i Frövi.

Deltagarna vill se en kommun med bibehållen eller växande befolkning, attraktiva bostäder och en levande landsbygd. Samtidigt betonas behovet av att stärka framtidstron, förbättra skolresultaten och minska arbetslösheten och de socioekonomiska skillnaderna.

Kompetensförsörjning länets viktigaste fråga

Barn och unga behöver få en central plats i utvecklingsarbetet. Ett rikt kultur- och föreningsliv ses som betydelsefullt för både livskvalitet och demokratisk delaktighet. Samtidigt framhålls att utveckling måste vara möjlig även utan befolkningstillväxt.

Kompetensförsörjningen pekas ut som en av länets viktigaste framtidsfrågor. Deltagarna efterlyser en gemensam plan där gymnasieutbildningarna bättre anpassas till arbetsmarknadens behov och där kommuner, region och myndigheter samarbetar för att underlätta rekryteringen av specialkompetens.

Även kollektivtrafik, järnväg och fungerande vägförbindelser behöver utvecklas. Goda kommunikationer är avgörande för både näringslivets etableringar och människors möjligheter att bo och arbeta i olika delar av länet. Energiförsörjning och regionalt stöd vid större företagsetableringar lyfts som andra viktiga samverkansområden.

Färre mål och tydligare regionala prioriteringar

Ett återkommande budskap är att den regionala utvecklingsstrategin måste leda till handling. Kommuner, region, näringsliv och civilsamhälle behöver enas om ett begränsat antal mål och sedan ta gemensamt ansvar för att genomföra besluten.

Det kräver också mod att prioritera. Deltagarna efterfrågar en tydligare regional planering av var olika funktioner, verksamheter och servicenivåer ska finnas. Kommunernas skilda förutsättningar behöver vägas in och resursfördelningen vara transparent.

Samtidigt behöver samarbetet stärkas kring bostadsförsörjning, naturområden och andra frågor som sträcker sig över kommungränserna. Demokrati, tillit och minskade sociala klyftor bör också ges större utrymme.

Den övergripande slutsatsen från Lindesberg är att länets aktörer behöver en gemensam och långsiktig målbild. Genom tydliga prioriteringar, fungerande kommunikationer och ett gemensamt ansvar för genomförandet kan hela länets utvecklingskraft stärkas.